NSD, Kultur
dinsdag 22 juni 2005
"koloniserade tradgardar"
Koloniserade trädgårdar
SOMMARBIENNALEN.Med star befolkning och liten yta far varje kvadratmeter betydelse. I Nederländerna är varje yta inmutad och organiserad och naturen har hamnat pa undantag. "I Sverige är naturen en mer logisk del av livet. Hos oss har naturen trängts undan och ham nat pa undantag", säger Annechien Meier.
I NEDERLANDERNA är varenda kvadratmeter av landskapet planerat och organiserat. Folkmängden som ryms pa den lilla yta landet utgör tillater helt enkelt inte art nagra fritt växande, oorganiserade växter löper amok och tar sin egen värld i besittning. Det är människan som styr och strukturerar. Och mycket av Annechien Meiers konst handlar om just detta, den strukturerade naturen som är inordnad under människans kultur. Under sommarbiennalen i Lulea har hon planterat en typiskt nederländsk koloniträdgard pa taket av en lokalbuss, där människans "natur" och teknik förenas i Mobile Allotment Garden 11.
-Den här typen av trädgard är typisk för Nederländerna. Koloniträdgardama kom till etter det andra världskriget för att folk sku1le kunna odla lite potatisk och rotfrukter, men i dag odlar man i större utsträckning blommor. Trädgardarna är strikt ordnade och linjärt precisa, som hela landets natur. Det är överkontrollerat. Vad jag menar med det är att alla har sin trädgard eller mark inhägnad och tydligt definierad. Det finns inget som blivit över, säger Annechien Meier.
DEN FORSTA "koloniträdgarden" hon gjorde placerades i skogen och kontrasten mellan vild natur och människans organisatoriska drag blev stark. I ett annat verk lät hon en koloniträdgàrd rulla runt pa en kärra mellan stadsdelar och människorna som bodde där fick ta hand om verket.
- Interaktionen är viktig för mig. Här ville jag egentligen att människorskulle fa komma in i bussen där den star i dammen, men det var för riskabelt. Det skulle bli för tungt för bussen, så det blir ett mer traditionellt verk den här gangen, säger Meier.
ANNECHIEN MEIER är dock lite osäker pa hur verket kommer att läsas av den svenska publiken. De kulturella skillnaderna mellan länderna kan spela in menar hon.
- I Sverige är naturen en mer logisk del av livet. Det är helt enkelt mer natur per capita jämfört med Nederländerna. Hos oss har naturen trängts undan och hamnat pa undantag, inte minst i städerna. Där tar man dessutom hort träd och buskar i det offentliga rummet sa att inte "oönskade" människor, uteliggare eller narkomaner ska ha nagon tillflyktsplats. Det är en förändring som har kommit de senaste aren, säger hon. Naturen trängs alltsa undan för den sociala kontrollen. Men Annechien Meier konstaterar också att kolonilotterna används i en slags social kontrol1funktion. logen tillåts fa för mycket utrymme och alla hálls inom sina gränser. Och framför allt; de som har kolonilotter vägs och mäts efter hur lotten ser utungefär som de svenska villaträdgårdarna kan bli föremål för tävlan mel1an grannarna.
-Det är ett intressant fenomen. Invandrarna, till exempel turkarna, använder kolonilotterna på ett annat sätt och later dem vara mer vildvuxna. Men det skapar konflikter med de äldre kolonilottsinnehavarna som blir sura över att invandrarna inte fogar gig i hur en sådan trädgård brukar se ut. SA de har en stark social och kulturel1 funktion, säger Annechien Meier. PATRIK BOSTRÖM